regn och en lång pratstund

Jodå, idag har det regnat. Inte ösregnat men det har smådroppat nästan hela dagen. Rätt skönt att luften kyls ner ordentligt, och så länge jag vet att jag inte måste gå ut så är regn helt okej. Idag efter skolan lämnade jag av Emma på hennes första möte med girl scouts. Kunde inte stanna och vara med själv för nån var ju tvungen att vara med Stephan. Vi körde hem och gjorde läxor medans Emma scoutade. Hämtade upp en glad och nöjd flicka. Dom hade varit på brandstationen och åkt brandbil samt sprutat vatten med slangen så hon hade haft det riktigt roligt. 
 
Lämnade sedan Stephan på karaten och kördde hem och spelade spel (ja bea och hanna, jag spelade spel, utan att protestera!!!). Ett väldigt simpelt barnspel men det var rätt kul faktisk. Precis när vi skulle köra och hämta Stephan kom pappan hem efter tre dagar i öknen. Dom åkte ut 200 miles i öknen för att testa en borr. Frågade varför dom var tvungna att åka så långt, tydligen måste dom hitta en plats som ser likadan ut som dom tror att ytan på mars är. Väldigt invecklat för min hjärna... Hämtade upp Stephan och efter en stunds chillande hemma kom mamman hem och vi åt middag tillsammans allihopa. 
 
Efter middagen gjorde min värdmamma en soppa som vi ska ha imorgon, hon jobbar nämligen och har jo
 
ur så blir för sent om hon lagar den imorgon. Jag hjälpte henne lite med grönsakerna och ställde nån fråga om hennes utbildning eller jobb eller nåt. Det ledde till att hon började berätta om varför hon först kom till USA och allt hon gjorde för att kunna komma hit. Hon fortsatte att berätta och berättade det mesta hon varit med om under sina drygt 15 år här. Vissa saker är helt sjuka och ofattbara. Sa det till henne, hennes liv låter som en film, det händer saker hela tiden! Senare kom vi in på barnen och vi pratade lite om deras förra aupair, tydligen är hon och jag som natt och dag, och ändå fungerade båda två så bra ihop med barnen och familjen. Kände verkligen hur bra jag trivs här efter den pratstunden, och när Carmen sa hur glad hon är att jag är här och vilken lättnad det är för henne att se hur mycket barnen tycker om mig och hur dom har fäst sig vid mig. Det gjorde verkligen min kväll måste jag säga!! Vi stod nog i köket i nästan två timmar och pratade en massa, sjukt vilken jäkla tur jag hade som hamnade hos en bra värdfamilj, har hört massor av historier om värdföräldrar som är så hemska att jag blir mörkrädd asså...
 
Är i princip ledig imorgon, så sjukt skönt eftersom jag har jobbat mer än vanligt denna veckan. Inte för att jag tror att jag kommit upp i 45 timmar som är vad man max får jobba, men det känns ändå att jag har jobbat mycket. 
 
mina älskade, älskade små ungar!

Kommentarer
Postat av: Lizette Wiedel

Så kul att höra att du trivs! Ibland får man ha hemlängtan - jag tycker du är så sjukt stark i det! Du är så långt borta och klarar dig så fint! Det fina med hemlängtan är att du kan gå säkert och längta hem och veta att du kommer bli mött med öppna armar av alla som saknat dig! DET måste kännas bra - både för dig och oss här hemma. Love you!

Svar: Ååååh vad fin du är, blev jätteglad när jag läste detta!! Det är det som får mig att fortsätta trots att jag har en dålig dag. Älskar dig!
Ellinor

2012-12-01 @ 00:47:34

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar: